DA? visade sig, modern i djupet SA? dold, sA? hemlig Om henne jag talt ej mer Ty om moderns visdom sjunga Inte en levande sjA¤l Ur vad jag trott Min
i djupet. Sa dold, sa hemig. Om henne jag talt inget mer. Ty om moderns visdom sjunga. Inte en levande sjal. Ur vad jag trott. Min undergang bliva,
giftig sugga. Ty stenen viska den ljuga ej. Ur sanningens kalla jag tar min dodssup. Den fylla mina lungor, den fylla min trut. Ur sanningens kalla, dunkel och djup
: [Instrumental] [English translation:] Dawn
: Urberget gav en gava stor. I jorden och vattnet. I morkrets kalla jag sanning fann. Min fodosaga da blev sann. Trettio dagar och trettio natter. Jag
: Som ett djupt vral fran ett avgrund av hat. De glomdas sjalar steg, en for en, man for man, doda utan fred. Tog till vapen, tog till skold, ett hav
. Fa oron lyssna da. En gava av urbergets ande. En pakt som alla glomt. Nu skymtas fjarran lander. Fram, fram, fram. I ar de vandrat, krigets vag. Blod ur
en passage en klyfta. Jag lat den dra mig in. Mot djupets skote for jag an en gang. In i djupet av urtids minne. Mot gudens djup mot hamndens stund.
eviga isen. Jag fann en dalgang. En massiv spricka. Masarna visade vagen ur skyn. Da motte jag isen. Da fann jag hav. En storm steg ur vagors djup. En
: Trollet satt pa sten och ropade; HEJ! Vem har spillt mitt mjod ut? Men inget djur i skogen eller grottans djup Visste vem som hade vallt ut skogstrollets
och svala. Min arme ur skogen nu lag i dvala. Da sjong honan mork en sang av hat. Hon lovade bort gravor sjalar till mat. At en dyster ande ur springornas
: [Instrumental] [English translation:] Duskfall
ettrig mara. Den vackraste skugga ur jordens djup. Ormarna knyckte och ormarna grep. Slingrande ur hennes skote. Som hornkronor, som spindelns ben. Som nattens slingor ur jordens djup
